Rättskällan förarbete
“Förarbeten eller motiven är viktiga att studera för att skaffa sig en bild av hur en lagregel ska tolkas och tillämpas. Du kommer långt genom att lära dig att söka i propositionen som låg till grund för lagändringen.“
Beräknad lästid: 5 minuter.
Förkortningar: RF = Regeringsformen (en grundlag); prop. = proposition (regeringens lagförslag till riksdagen)
Övriga delar i serien om praktisk juridisk metod (kopplat framför allt till brottmål):
Föreskrifter, råd och riktlinjer
Granskningsyttranden och juridisk litteratur
Legalitetsprincipen
Det praktiska juridiska arbetet handlar om att ta reda på vad gällande rätt är, alltså vad gäller rättsligt i en given situation. Oftast söker juristen primärt ledning i lagar och förordningar. Jag kommer skriva några inlägg om praktisk juridisk metod och särskilt om att tolka lagbestämmelser. Inom mina expertområden straff- och straffprocessrätten är lagbundenheten helt central, legalitetsprincipen. Legalitetsprincipen är en viktig rättsstatsprincip. All lagföring för brott ska grundas på lag. I RF 1 kap. 1 § tredje stycket anges att all offentlig makt utövas under lagarna. Detta innebär att domstolar och myndigheter måste grunda sina maktutövande åtgärder på lag. Myndigheters beslutsfattande ska således ha lagstöd för att vara godtagbara.
En del av legalitetsprincipen är förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning. Enligt RF 2 kap. 10 § första stycket får ingen dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än vad som gällde när gärningen begicks. Detta framgår även av 5 § lag (1964:163) om införande av brottsbalk och av artikel 7 i Europakonventionen.
Att studera förarbeten (lagmotiven)
Åter till praktisk juridisk metod. För att få närmare information om en lagregels innehåll och tillämpning kan förarbetena studeras. I den svenska rättstraditionen har förarbetena haft en relativt stark status som sekundär rättskälla. Svenska domstolar använder ofta lagens förarbeten för att tolka olika rättsregler. Förarbetena brukar kallas motiven till lagen. Det är de skrivna källorna som producerats under lagstiftningsarbetets gång som ger en bild av vilka syften och skäl lagstiftaren haft med lagen eller en viss lagändring.
Lagstiftningsprocessen
För att förstå rättskällan förarbeten behövs översiktlig kunskap om hur en lag blir till. I normalfallet är gången följande.
- Regeringen finner skäl att utreda behov av ny lagstiftning eller ändring av en befintlig lag. Regeringen tillsätter en utredning och utfärdar ett direktiv, ett kommittédirektiv. I direktivet anger regeringen bakgrunden till och utgångspunkterna för utredningen, samt när utredningen ska redovisas. Det är inte ovanligt att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv i en pågående utredning när det uppstår behov av att utreda en angränsande fråga till det som angetts i kommittédirektivet.
- Kommittédirektivet utreds i en offentlig utredning av en särskilt utsedd person eller grupp. Utredningen leds ofta av en erfaren jurist t.ex. en högt uppsatt domare eller ämbetsman och biträds av en utredningssekreterare som ofta är en assessor som gått domarutbildningen.
- När utredningen är klar redovisas dess resultat för regeringen och ett betänkande publiceras i Statens offentliga utredningar, SOU. Betänkandet är ofta omfångsrikt och den aktuella frågan ordentligt penetrerad. Vanligen har information och upplysningar från experter och intresseorgan hämtats in under utredningsarbetet. Vidare finns ofta uppgifter om hur andra länder hanterar den aktuella frågan. Ofta har den särskilda utredaren fått i uppdrag att lämna lagförslag i betänkandet.
- I nästa steg skickas betänkandet, den s.k. SOU:n, ut på remiss till berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter som kan ha befogad anledning att yttra sig i saken.
- Regeringen sammanställer remissvaren och om den vill gå vidare med lagförslaget upprättas ett utkast till lagändringen i en lagrådsremiss som skickas till lagrådet för yttrande. Lagrådet består företrädesvis av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet granskar lagförslaget och yttrar sig bl.a. om hur det förhåller sig till grundlagarna och övriga lagar, samt om rådet ser att problem kan uppstå vid tillämpningen av lagen (se RF 8 kap 22 §). Lagrådet står för en juridisk djupgranskning av lagförslaget så att detta harmoniserar med rättssystemet i övrigt.
- Efter lagrådets yttrande bearbetar regeringen förslaget ytterligare och sammanställer en proposition till riksdagen, den lagstiftande församlingen.
- I riksdagen bearbetas propositionen i ett av riksdagens utskott som lämnar synpunkter på förslaget genom ett utskottsbetänkande. Betänkandet utgör ett underlag för riksdagens beslut.
- I det sista steget röstar riksdagen om lagförslaget. Riksdagens 349 ledamöter kan rösta ja, nej eller avstå från att rösta. Om majoriteten röstar för förslaget beslutas den nya lagen eller lagändringen.
- Regeringen verkställer därefter lagändringen som riksdagen beslutat. Kungörelse av lagändringen publiceras i Svensk författningssamling, SFS, som utkommer varje vecka.
Det finns således ett genomarbetat underlag för lagändringar. Det är i dessa underlag rättstillämparen kan hitta uppslag hur en rättsregel är tänkt att tillämpas och vilka motiven varit att stifta lagen.
Den gång som beskrivits ovan är en standardgång och det finns andra vägar till en ny lag. Exempelvis kan en enskild riksdagsledamot eller grupp av riksdagsledamöter lämna in ett lagförslag och då kallas det motion istället för proposition. Det finns även snabbspår där t.ex. ett regeringsdepartement utan offentlig utredning kan lämna en lagrådsremiss till lagrådet i form av en promemoria. Förslag utreds då internt inom ett regeringsdepartement och presenteras som en rapport inom Departementsserien (Ds).
Vissa lagförslag eller lagändringar har sin grund i ett EU-direktiv som Sverige har att införliva i svensk rätt. I EU-direktivet anges vad som ska uppnås eller vad som ska strävas efter och därefter är det upp till medlemsstaterna att tillse att den egna lagstiftningen uppnår detta. Lagstiftningsprocessen i dessa fall utgår då från EU-direktivet och inriktas på vilka lagändringar som behövs för att Sverige ska leva upp till det som föreskrivs i direktivet.
Generellt sett är de delar av förarbetena till en lag eller en lagändring som är författade sent i lagstiftningsprocessen mer relevanta att studera. Propositionen är i regel det förarbete som ger bäst bild av motiven till lagen eller lagändringen, då detta är regeringens slutliga förslag efter alla de övervägande som gjorts under lagstiftningsprocessen. För en praktisk rättstillämpare räcker det oftast att gå till propositionen och söka tolkningsstöd.
Fallexempel, studera motiven till en lagändring
Olaga integritetsintrång är en relativt ny straffbestämmelse som trädde i kraft den 1 januari 2018 och finns i brottsbalkens 4 kap. 6 c §. Genom den ska bl.a. den som gör intrång i annans privatliv genom att sprida bild eller annan uppgift på någon som befinner sig en mycket utsatt situation om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den bilden rör.
Frågan är vad lagstiftaren menar med uttrycket en mycket utsatt situation. Eftersom bestämmelsen är relativt ny finns det kanske inget prejudikat från Högsta domstolen (HD) som behandlar den aktuella frågan och därför är det intressant att studera vad lagstiftaren angett i motiven till bestämmelsen för att förstå vilka situationer lagstiftaren menar ska anses vara mycket utsatta för den drabbade (i detta fall har i och för sig HD i NJA 2020 s. 273 bl.a. prövat uttrycket mycket utsatt situation men vi bortser från det i exemplet).
För att hitta rätt förarbete behövs lagändringens SFS-nummer. Numret anges efter texten i lagbestämmelsen i detta fall anges (2017:1136). Lagändringen var således nummer 1136 under år 2017. Sök på ”SFS 2017:1136” på internet för att hitta lagändringens dokument i SFS. I en fotnot på dokumentets första sida i SFS finns angivet förarbetena till lagen, i detta fall ” Prop. 2016/17:222, bet. 2017/18:KU13, rskr. 2017/18:36”. Regeringens lagförslag som skickades till riksdagen var således proposition nummer 222 under 2016/17. Sök på ”Prop. 2016/17:222” på internet och öppna propositionen. Sök på uttrycket ”mycket utsatt situation” i det elektroniska dokumentet med propositionen. På sid. 31 i propositionen anges t.ex. att Åklagarmyndigheten i remissförfarandet skrivit att det bör klargöras vad som avses med uttrycket. Regeringen anger följande i propositionen på sid. 36-37:
Även i andra fall – utan att det är fråga om att någon utsätts för brott – kan bilder visa att någon befinner sig i en mycket utsatt situation. Det kan t.ex. gälla bilder på någon som genomför ett självmordsförsök eller som utsätter sig själv för allvarliga självskadebeteenden. Andra exempel är bilder på någon som befinner sig i trauma eller som varit med om en allvarlig olyckshändelse eller som blir föremål för någon form av tvångsomhändertagande. Om sådana uppgifter sprids, kan det innebära ett allvarligt intrång i den utsattes privatliv.
(…)
Mot denna bakgrund och då spridning av bilder på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation kan innebära mycket allvarliga integritetsintrång, bör dessa fall regleras särskilt. Det kännetecknande för dessa fall kan sägas vara att de tar sikte på situationer där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbefinnande är allvarligt rubbade och som bör vara fredade från obehörig insyn.
Att läsa propositionen ger lite mer information om vad bestämmelsen är tänkt att förbjuda. Det ska gälla situationer där den utsattes trygghet eller fysiska eller psykiska välbefinnande är allvarligt rubbade och situationer där personen bör vara skyddad från obehörig insyn. Som exempel anges en person som begår ett självmordsförsök eller befinner sig i ett trauma t.ex. efter en olycka. Utifrån denna vägledning och exemplifiering i propositionen kan rättstillämparen jämföra de omständigheter som finns i det aktuella ärendet med de situationer lagen är tänkt att omfatta och göra en bedömning om det föreligger en mycket utsatt situation i lagens mening.
Sammanfattningsvis är förarbeten eller motiven viktiga att studera för att skaffa sig en bild av hur en lagregel ska tolkas och tillämpas. Du kommer långt genom att lära dig att söka i propositionen som låg till grund för lagändringen.